"Utan tvång inget samarbete" eller?

I Nya Wermlands-Tidningen fanns lördagen den 15 april en artikel med den ovan citerade titeln.

Artikeln handlar om ett tysk-brittiskt samhällsexperiment, och återges här i sin helhet:

Samhällen eller grupper som bygger helt på frivilligt arbete blir inte långlivade, enligt en ny vetenskaplig studie.

De blir snabbt utkonkurrerade av grupper som tillämpar tvångsmedel och bestraffar svikare och fuskare.

Bakom studien - som tros ha fört oss närmare en mer generell teori om det mänskliga samarbetet och dess evolutionära urpsrung - står forskare vid universitetet i Erfurt i Tyskland, och London School of Economics i England.

Resultaten redovisas i den vetenskapliga tidsskriften Science (060407). De bygger på ett experiment där tyska studenter fick välja att tillhöra endera av två grupper. En där smitare och fuskare kunde bestraffas, och en där bestraffning saknades.

Varje deltagare fick sedan en symbolisk summa pengar att förvalta. De kunde välja att antingen behålla pengarna för egen del eller investera dem i ett grupprojekt där värdet på insatsen steg i värde[sic!].

Det senare låter mer fördelaktigt. Men eftersom den totala potten skulle delas lika mellan deltagarna, oavsett hur mycket de satsat, fanns det stora möjligheter att sko sig på de andra genom att lämna ett litet bidrag, eller inget alls.

Ett sådant beteende blev dock olönsamt i den grupp där möjligheten till bestraffnng fanns och upphörde ganska snart.

I den andra gruppen upphörde i stället allt samarbete. När de ärliga upptäckte att några obehindrat kunde sko sig, slutade de att lägga pengar i den gemensamma potten.

Sedan kom det verkligt intressanta. En bit in i experimentet fick alla deltagare möjligheten att byta grupp. Det visade sig att nästan alla så småningom gick över till gruppen med bestraffning. Gruppen som saknade tvångsmedel upphörde helt enkelt att existera.

Resultatet ligger i linje med flera andra studier som utförts de senaste åren. Men den är den första som klart påvisat att samhällen med ett visst mått av tvång konkurrerar ut samhällen som helt bygger på den goda viljan. Enligt forskarna stöder detta tanken på en kulturell urvalsprocess som liknar det naturliga urvalet. Darwins teori tycks med andra ord kunna förklara också uppkomsten av det mänskliga samarbetet.

Jag kan direkt se ett par luckor här. Först och främst, avsaknad av bestraffning av bestraffning av fuskare och bedrägare är inte detsamma som ökad frihet.

Utöver denna blatanta misskreditering av frihet som jag bara kan anta är av ideologiska skäl, utfördes experimentet i en ganska konstlad miljö. Hur ofta får man direkt ekonomisk vinning utan att själv bidra med något?

I verkligheten så skapar en person, eller en grupp personer, en handlingsplan för ekonomisk vinst, och sen kan de låta andra personer vara med mot någon form av ersättning (riskkapital t ex). Nästan aldrig är det så att jag och mina kompisar kommer på en jättebra idé för att tjäna pengar, bara för att vara tvugna att ge alla vi känner lika stor del av vinsten, oavsett om de hjälpt till eller inte. Utom i en socialistisk stat förstås, men vem vid sina sinnens fulla bruk påstår att ett socialistiskt land är helt frivilligt och utan tvång?

Experimentet visar att människor söker sig till kulturer där (privata) snyltare bestraffas, men det visar ingenting om frivillighet. Ville man se vad människor föredrar av en frivillig kultur och en tvångsälskande kultur så är det bara att bilda två bestånd med människor på varsin ö med liknande förutsättningar i form av väder och resurser. Ultimat vore om öarna ligger brevid varandra så att folk fritt kan färdas mellan dem På den ena ön sätter man upp en nattväktarstatsliknande organisation som garanterar att ingen utsätts för tvång, och på den andra ön inför man valfri form av planekonomi, gärna med några sociala skyddsnät.

På vilken ö tror ni att de flesta bor efter en vecka, en månad, ett halvår? Jag vet var jag skulle bo iaf, och det skulle inte finnas någon offentlig sjukvård där.