Någon mån av upprättelse
Det är nu snart två år sen jag, Daniel Berntsson och Carl Jakobsson fick för oss att visa vårt stöd för Göteborgs samlade vänstersympatisörer och demonstrera lite mot den politiska ordningen.
Ni som regelbundet läste min blogg då jag hade tid att vara aktiv, och dessutom några tusen till, vet vad som hände. En funktionär inom (s) idkade egenmäktigt förfarande mot oss och försökte riva ner vår banderoll med en strof ur Internationalen.
När detta angrepp inte gjorde någon skillnad – vi var trots allt förmögna att plocka upp vår banderoll och fortsätta visa upp den – kom istället Claes Wennberg, förste ombudsman för Socialdemokraterna i Göteborg och beklagade sig över hur hemska vi var och att polisen skulle bli arga på oss. Vi ansåg oss vara både moraliskt och juridiskt rättfärdiga i vad vi gjorde, och uppmanade honom att hämta polisen ifall han trodde det skulle hjälpa.
Polisen kom, och efter att ha yrat ganska länge om vilken otrolig fara vi utgjorde för allmänheten tog de till handgripligen och försökte riva ner vår banderoll. När vi (dvs Daniel, jag och Calle var inte modiga nog) envist hävdade vår rätt att vara där blev Daniel bortförd, kroppsvisiterad och slutligen bortförd i polisbil till Redbergsplatsen.
Nu visar det sig att Justitieombudsmannen gjort en undersökning av fallet, efter en anmälan framförd av Åke Brännström (en man jag inte känner, eller ens hört talas om, men som jag härmed vill ge ett stort tack!).
Bortsett från att vissa detaljer inte stämmer, som att både polis och (s)-funktionärer försökt slita våra ägodelar från oss, är läsningen riktigt trevlig. Eller vad sägs om följande:
I enlighet med vad som sagts ovan hade emellertid också medlemmarna i Liberala partiet rätt att – så länge inte huvuddemonstrationens genomförande hindrades – ge uttryck för sin uppfattning. De får också anses ha haft rätt att genomföra sin manifestation i omedelbar anslutning till förstamajdemonstrationen.
[...]
Polisen var således inte berättigad att ingripa mot dem av det skälet att de anordnat en motdemonstration. Det kan också framhållas att utredningen inte heller ger något som helst stöd för att motdemonstrationen hindrade huvuddemonstrationens genomförande.
Och:
Jag kan till en början konstatera att motdemonstranterna inte förefaller ha varit våldsamma, hotfulla eller högljudda. Det har inte ens påståtts att de vid tillfället agerade på något annat sätt än att de vecklade ut en banderoll, med text hämtad från Internationalen, på en för deltagarna i förstamajtåget väl synlig plats.
[...]
Det kan tilläggas att de ordningsstörningar som möjligen kunde befaras framstår som bagatellartade - inte minst vid en jämförelse med de motsättningar som polisen inte sällan har att hantera vid andra demonstrationer, t.ex. i samband med den s.k. Salem-marschen.
Det verkar med andra ord som om vi skötte oss riktigt bra när vi stod där, tysta och stilla på en stentrappa.
Vad har då kommit av det hela? Har vi fått någon form av officiell ursäkt för att våra rättigheter kränkts, och erkänts ha kränkts av JO? Givetvis inte.
Har vi fått någon ersättning på något sätt? Nja... Möjligen kan räknas att jag numera har fått min blogg länkad till från jo.se vilket väl kanske inte är alla förunnat.
I övrigt är det ganska skralt, i vanlig ordning får polisen en "barsk" tillsägning och fortsätter sedan som vanligt:
Med hänsyn till att det nyssnämnda ingripandet rent faktiskt ledde till att Liberala partiets demonstration upplöstes, vilket anmärkningsvärt nog också synes ha varit syftet med åtgärden, har ingripandet inneburit en kränkning av den avlägsnades och övriga motdemonstranters yttrande- och demonstrationsfrihet. För detta ingripande förtjänar polisen kritik.
Vad som i övrigt framkommit ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande från min sida.
Läs mer:
GP, DN, Justitieombudsmannen
Etiketter: Första maj, jobb, Poliser
posted by Alkanen at 21:34
|
|
links to this post
