Är krig bra för teknologisk utveckling?

Här följer ytterligare en kort artikel jag skrev när jag läste teknikhistoria i början av året. Uppgiften var att diskutera hur världskrigen påverkat teknologins utveckling.

Världskrigens betydelse för teknikutvecklingen

När man ska analysera världskrigens inverkan på teknikutvecklingen så är det lätt att främst fokusera på vapen och andra direkta militärapplikationer, just för att de är så uppenbara och lätta att se. Av precis samma anledning är denna form av utveckling ganska ointressant att studera; man upptäcker ju så att säga inget nytt.

Jag kommer därmed att belysa direkt militära tekniker tämligen ytligt, och istället främst fokusera på deras civila motsvarigheter och konsekvenser.

Medicin

Penicillinet upptäcktes förvisso redan i slutet på artonhundratalet, och återupptäcktes igen av Alexander Fleming 1928, men det var under andra världskriget som det kom att bevisa sin förträfflighet.

Genom användandet av penicillin kunde man förhindra infektioner i sår, och därmed slapp man amputera lika ofta. I de fall man faktiskt var tvungen att amputera så hjälpte penicillinet till så att den amputerade kroppsdelen inte infekterades.

Bland förbättringarna som gjordes på antibiotikafronten var bland annat att man upptäckte att probenecid ökade upptagningsförmågan
av penicillin genom att förhindra att det utsöndrades genom urinen. Man lyckades även under tidigt 40-tal producera penicillin syntetiskt, vilket ökade tillgängligheten och minskade priserna.

Ytterligare ett viktig medicinskt framsteg var torkad plasma. Genom att frystorka vätskan där blodkropparna separerats bort kunde hållbarheten förlängas avsevärt, jämfört med blod, och dessutom blev det lättare att transportera. Väl på plats blandade man plasman med destillerat vatten och kunde efter några minuter injicera den i patienter precis som om det vore vanlig plasma.

Torkad plasma hade en kort glansperiod; redan på femtiotalet hade den ersatts av nyare produkter.

Det var tack vare behovet av torkad plasma som frystorkningsteknologin nådde sin fulla utveckling, och efter andra världskriget började den användas av privata industrier.

Detektion

Under första världskriget så används för första gången ubåtar på allvar. Eftersom bland annat Storbritannien var starkt beroende av import med hjälp av båtar, så fanns det starkt intresse av att utveckla sonar-teknologin. Redan 1906 uppfanns den passiva sonarn — som bara går ut på att man lyssnar efter ljud som kan lokalisera och identifiera fienden — men under kriget uppfann man en aktiv sonar som skickar ut en egen signal och analyserar dess eko.

Sonar används numera bland annat för att hitta fiskstim och för att undvika faror under ytan.

En annan uppfinning som fick stor betydelse under andra världskriget är radarn, som användes av britterna för att upptäcka tyska luftattacker.

Britterna utvecklade avancerade radarlösningar i sin desperation att förhindra ett tyskt flyganfall, och som följd av detta utvecklades även en rad andra saker, som magnetronen som numera finns i nästan varje europeiskt hem i form av microvågsugnen.

Radar används naturligtvis även på ett mer direkt sätt av civila grupper idag, t ex av färjor och flygföretag, eller av forskare för att studera rymden.

Kommunikation

Inom modern krigsföring är kommunikation en viktig aspekt. Tyskarna använde sig under andra världskriget av bland annat Enigma-maskiner för att kryptera sina kommunikationer.

Som hjälpmedel för att knäcka krypterade meddelanden så producerade de allierade elektriska och mekaniska beräkningsmaskiner, som senare vidareutvecklades till riktiga, programmerbara datorer.

Energi

Man kan omöjligt göra en övergripande analys av tekniken under andra världskriget och inte nämna kärnkraften.

Några år innan andra världskrigets utbrott hade man upptäckt att man kunde skapa radioaktivitet artificiellt genom att bombardera partiklar med vissa sorters strålning. 1938 upptäckte två tyskar att urankärnor faktiskt klövs när de träffades av neutroner, och att de då gav ifrån sig egna neutroner som kunde ge upphov till en kedjereaktion.

Båda sidor förstod att man med detta fenomen skulle kunna skapa otroligt kraftiga vapen, så forskning relaterad till kärnklyvning trappades upp avsevärt och USA använde så småningom fissionsvapen mot Japan som kapitulerade konditionslöst.

1951 genomfördes den första civila användningen av kärnkraft; en testreaktor som använde uran för att producera elektricitet. Sedan dess har kärnkraft använts både civilt och militärt för strömproduktion. Många ubåtar och hangarfartyg använder t ex kärnkraft som primär energikälla.

Analys

Generellt kan man nog säga att världskrigen har påskyndat teknikutvecklingen inom många områden. Detta bland annat för att krigsteknik alltid brukar
ligga i framkanten, och att det under krigstid pumpas in offantliga mängder pengar i forskningen.

Tyvärr är krig dock kapitalförstörare av sällan skådat slag; maskinparker förstörs, råvaror används till ammunition istället för något produktivt, arbetare i form av soldater dödas hänsynslöst och med dem försvinner inte bara arbetskraft, utan även teknisk expertis.

Dessutom är det omöjligt att säga vilka högproduktiva forskningsområden som helt åsidosats och missats på grund av krigen. Generellt så skapar inte krig någon utveckling, de bara omfördelar den från civila områden till militära dito. En positiv bieffekt är att många militära tekniker kan modifieras till civila områden, så en del av kapitalförstörelsen återbetalas.