http://www.liberalapartiet.se

28 mars 2006

How the West Got Rich

Här följer en bokrecenssion jag skrev i teknikhistoriakursen. Jag har ju redan publicerat en tidigare uppsats från samma ämne, och jag kommer antagligen publicera ytterligare en, om krigets inverkan på ekonomin.

Jag satt och skrev det här till kl 2 på morgonen samma dag som deadline, så den är långt ifrån så bra som man skulle kunna önska, men jag hoppas ni har överseende.

Västvärldens väg till välstånd

Boken är skriven av Nathan Rosenberg och L. E. Birdzell Jr. och utgavs första gången 1986. Orginalets titel är "How the West Got Rich" och svensk översättning gjordes av Tryggve Emond. Det svenska förordet är skrivet av Lennart Jörberg, professor vid Ekonomisk-historiska instutitionen på Lunds universitet.


Författarna försöker i boken ge en fullständig, kronologisk genomgång över orsakerna till västvärldens ekonomiska och teknologiska framgång från medeltiden till nutid.

Det allra första de förklarar är att det är svårt att beskriva de västerländska ekonomiernas utvecklingshistoria, eftersom det finns så många olika teorier för att förklara den. De gör en jämförelse med evolutionär biologi för att visa att det kan uppstå otroligt komplexa och avancerade system utan någon form av översyn, genom att olika experiment ställs mot varandra och de som åstadkommer bäst resultat "överlever" längst.


Författarna ställer sedan tre frågor:

  1. Vilken roll spelade regeringarna under 1800-talet?
  2. Hur viktig är organisationens form för ekonomisk utveckling?
  3. Är de västerländska länderna kapitalistiska?

Rosenberg och Birdzell konstaterar att staten på 1800-talet var synnerligen industrivänlig, och att den inte la sig i ekonomin speciellt mycket vad gällde beskattningar, löneutjämningar eller priskontroller. Tvärtom så agerade staten ofta i industrins direkta intresse genom att t ex bygga ut regional infrastruktur i form av järn- och bilvägar samt tele- och elnät.

Staterna var ofta också protektionistiska och försökte skydda de inhemska industrierna genom att tullbelägga import och införa importkvoter.

Det sistnämnda måste jag dock påpeka att det är tvivelaktigt om det var gynnsamt för ekonomin som helhet. Att det -- åtminstone temporärt -- var gynnsamt för industrin som skyddades är utom tvivel, men i stort innebar det att andra industrier och även privatpersoner hindrades från att köpa billigare varianter av varorna från andra länder, vilket givetvis minskade deras produktivitet jämfört med om dessa lagar inte hade funnits.

Handelshinder av alla slag agerar bromsande på en ekonomi under utveckling, även om de införs med goda föresatser. Det beror på att de till sin natur motarbetar en effektiv arbetsdelning, som Adam Smith visade är nödvändig för att uppnå högsta möjliga effektivitet totalt sett.


Angående organisationsformer varnar författarna för att tro att den enda formen av organisation är av dirigerande typ. Med detta menar de en hierarkisk organisation, likt den som används i militära sammanhang.

Tvärtom är marknaden en väldigt stark form av organiserande kraft, samtidigt som den uppenbart inte är hierarkisk.

Författarna förklarar varför marknadsformen i många fall är överlägsen den hierarkiska "kommandoorganisationen," eftersom den är mer flexibel när det gäller att upptäcka och tillgodose kundernas behov, men också för att den på ett bättre sätt tilldelar belöningar och bestraffningar och att detta i sin tur sporrar aktörer till att göra sitt yttersta för att agera "rätt."


Slutligen då till kapitalismens existens. Boken gör det klart att de västerländska systemen oftast kallas kapitalistiska, men att detta är direkt felaktigt, eftersom de alltid har varit någon form av blandekonomi, med olika proportioner kapitalism och planekonomi.

Som visat tidigare så hade ekonomierna även under 1800-talet, det som i Sverige kallas frithetstiden, inslag av protektionism och statliga subventioner av industrin. Knappast kapitalism sålunda, snarare en form av merkantilism.

På grund av en lingvistisk teknikalitet bestämmer sig dock författarna för att genom boken använda termen kapitalism för att beskriva dessa ekonomier, trots att de erkänner att det inte är korrekt. Detta är enligt mig synd, eftersom det hjälper till att späda på den felaktiga uppfattningen att blandekonomi är något annat än just blandekonomi, och riskerar att beskylla kapitalismen för fel som den inte är upphov till, och även att ge den oförtjänt ära för positiva resultat.

Fattigdom och medeltid

Genom att betrakta mänsklighetens historia klargör författarna att det är först på senare tid, sedan 1700- och 1800-talen som vi har någon egentlig rikedom att tala om bland vanligt folk. Innan dess var det en högst priviligierad elit, på några fåtal procent, som stod för nära nog allt välstånd, och den stora massan levde i misär.

Århundraden av historieromantik och skev mytbildning har skapat en felaktig syn av mänsklighetens ekonomiska ställning, där det talas om en enklare tid när folk hade det bättre.


Förklaringen till att västvärlden inte utvecklades till ett industrialiserat område går delvis att finna i kulturen på medeltiden.

Majoriteten av befolkningen arbetade under den här tiden med jordbruk på de stora gods som var kategoriska för feodalismen. Varje gods -- och till viss del varje hushåll -- producerade det som behövdes för lokal förbrukning. Godsen var alltså i stort sett autonoma, det som handlades med var mestadels salt, och i viss mån mat och andra förnödenheter om det hade blivit missväxt.

När det väl skedde byteshandel så rådde inga principer om tillgång och efterfrågan, utan priser sattes efter skälighet enligt hävd. Detta innebar givetvis att det inte fanns något större incitament till att idka handel annat än i nödsituationer, eftersom man inte tjänade speciellt mycket, om något, på förfarandet.

Inte heller de som jobbade med annat än jordbruk, stadsborna, hade det mycket bättre. Hantverkare var låsta till skrån, och var tvugna att leva sina liv enligt dess regler.


Så småningom ersattes feodalismens livegenhet med arrendatjordbruk där en bonde hyrde eller köpte en bit mark i utbyte mot pengar. Holland var först med denna lösning, och följdes efter ett par hundra år av både Frankrike och England.

Denna form av privat ägande innebar att det helt plötsligt lönade sig att försöka förbättra sin produktivitet. Allt färre arbetade nu som bönder, utan bodde istället i de växande städerna. Europa var redo för en köpmannaklass, vars huvudsyssla bestod i distributionen av varor mellan producent och konsument.

Upplysningen

Under 1400- och 1500-talet utvecklas sjöfararkonsten avsevärt, och det är även nu de amerikanska kontinenterna upptäcks.

Här växer även de första egentliga marknaderna fram. Det är en mycket långsam och gradvis process, men kontinuerlig. Utvecklingen sker i knappt märkbara steg, men över lång tid ger den häpnadsväckande resultat.

Författarna gör klart att det nästan alltid är den fria handeln som ger upphov till förbättrad teknik, och bara sällan tvärtom:

Ett av de starkaste stöden för ett orsaksförlopp från marknad till teknologi är argumentet att kineserna kring 1300-talet hade en jämförlig och kanske överlägsen teknik, men de kom in i en återvändsgränd i en kultur som bättre kan karaktäriseras som en mandarinkultur än som en merkantil kultur.

och

Det fullriggade fartyget är å andra sidan ett exempel på en teknisk förbättring som gynnade handels expansion och upprättade ett omvänt orsaksförlopp från teknik till marknadstillväxt.


Just sjöhandeln kom att få stor vikt under den här tiden. Smuggling och sjöröveri var utbrett, och legitima handelsresor gjordes över världens alla hav.

Speciellt smugglandet utgjorde en av grundpelarna i uppkomsten av en amerikansk köpmannaklass:

Navigationslagarna hade upprätthållits slappt fram till 1763, och en blomstrande handelsflotta hade utvecklats, till stor del illegalt.

...

Under hela sin historia hade den amerikanska handeln utanför den brittiska lagen lett till att det uppstått en amerikansk köpmannaklass, vars syn på sina koloniala skyldigheter gentemot Storbritannien var förenlig med att beredvilligt anamma tanken på politiskt oberoende.

Tiden var alltså mogen för amerikansk självständighet, och nära nog samtidigt som Adam Smith gav ut sin Wealth of Nations, så slogs amerikanerna för sin frihet från brittiskt styre.

Industrialismen och den moderna ekonomin

Även om bilden man får, då man tänker på industrialismen, är av en fabrik fylld av arbetare, är detta inte helt sanningsenligt.

Enligt författarna så har fabriker aldrig varit den dominerande arbetsgivaren i västvärlden, så de länder som försökt emulera vår framgång genom att uppföra moderna fabriker, utan att också införa de marknadsegenskaper som västvärlden präglats av, har inte fått närmelsevis så stor tillväxt som de hoppats och trott.

Vad som orsakade tillväxten under industrialiseringen var en stor förmåga till förnyelse och innovation, en förmåga som endast är möjlig då många enskilda aktörer får agera efter eget bevåg på en marknad, snarare än när en enda centralplanerande instans försöker avgöra ett helt folks behov i förväg.


För att ordentligt kunna tillgodose konsumenternas behov behövs alltså en myriad olika utformining av företag. Boken beskriver bolagsformernas utveckling, och oundvikligheten i aktiemarknaden.

Aktiebolagen var den enda formen av bolagsägande som enkelt medgav en vinstfördelning som stod i relation till de investeringar varje ägare hade gjort i företaget. De var dessutom ett sätt att garantera att ingen delägare förlorade mer pengar än han villigt hade investerat till att börja med. Detta ökade experimenteringsvilligheten, och ledde till starkare tillväxt. De länder där kapitalister vågade satsa på riskabla projekt var också de som utvecklades snabbast.


Författarna avslutar den beskrivande delen av boken med att diskutera betydelsen av företagens storlekar. Slutsatsen blir att stora företag lämpar sig bäst för tillverkning, transport och samhällsservice, eftersom dessa branscher kräver sådana stora produktionsmängder för att vara lönsamma.

Små företag, å andra sidan, är bättre när det gäller innovation och experiement. Som nämnts tidigare är experiment en vital del av den västerländska ekonomin, och därmed är också småföretag de som anställer störst andel arbetare inom privat sektor.

Omdöme

Jag anser att bokens ämne är väldigt intressant, men att själva boken av och till är oengagerande. Jag vet inte om detta beror på orginaltexten eller översättningen, men min erfarenhet är att problemet oftast ligger just i översättningen.

Upplägget är lite rörigt, författarna hoppar väldigt mycket fram och tillbaka mellan tidsåldrarna, så det är svårt att bilda sig en ordentlig kronologisk uppfattning.

Mycket vikt läggs vid de instutitioner, formella och ickeformella, som formade ekonomin och avgjorde vad som var tillåtet och inte. Detta är som sig bör, då graden av personlig och ekonomisk frihet är mycket viktg för innovationsgraden i ett samhälle; om det inte lönar sig att experimentera så kommer ingen ödsla tid på det, och om det inte straffar sig att göra synnerligen ogenomtänkta investeringar så kommer kapital att flöda suboptimalt och hamna i ovärdiga händer.

Tyvärr, måste jag säga, läggs otroligt mycket energi på att jämföra bolagsformer under 1800- och 1900-talet. Bolagsformer är förvisso viktiga, men man får intrycket att mycket av texten är upprepningar av sådant som skrivits tidigare i boken, och man tröttnar fort.

Kapitlen om statliga regleringar i bolagsformer och marknader är trots allt intressant, men jag är rädd att det till stor del beror på mina personliga intressen då jag aktivt arbetar för införandet av laissez-faire i Sverige.


Författarna ger överlag en beskrivning av den ekonomiska historian som i mångt och mycket överensstämmer med den uppfattning jag bildat mig sen tidigare. Jag måste erkänna att jag hade hoppats på motsatsen, eftersom det är både roligare och mer konstruktivt att ta del av sina meningsmotståndares teorier och synvinklar och sedan diskutera dessa, än att försöka beskriva något som man håller med om. Det är betydligt svårare att komma på vad man ska skriva när det hela kan sammanfattas med orden "Jag tycker likadant."

Man kan inte undvika att se likheter mellan medeltidens starka skråväsende -- som effektivt uteslöt oönskad arbetskraft från ett visst hantverkarområde och kände sig utsatta för orättvis konkurrens när fabrikerna anställde fattighjon -- och dagens fackförbund som ordnar blockader mot företag som anställer fattiga människor från bland annat baltstaterna.

Man ser även likheter mellan 1700-talets protektionistiska stater och dagens EU som inför importkvoter på billiga kläder från Kina, av nästan exakt samma orsaker. Den egna industrin ska ovillkorligen skyddas, oavsett de långsiktiga konsekvenserna på ekonomin.

:

Blogger Anders aka SwedeBear said...

Alk, det var ingen dålig recension, försöka orka läsa igenom ordentligt

29 mars, 2006 09:00  
Blogger Alkanen said...

Tack =)

31 mars, 2006 14:12  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home