Kärnkraft

Idag firar vi tankeförbudslagens[1][2] avvecklande! Jag vet inte hur ni har tänkt hedra denna hoppets och framtidens dag, men jag har tänkt leka ingenjör!


Nåja, lite mer seriöst:

Natten till idag ändrades alltså lagen om kärnkraft, och nu är det återigen fritt fram att forska i, och planera kärnkraftverk. Med lite tur så kanske, kanske vi även kommer få bygga kärnkraftverk någon gång i framtiden. Det vore väldigt trevligt eftersom det sannolikt skulle sänka elpriserna en hel del, och göra oss mindre beroende av olja, kol och andra mer eller mindre kassa el-källor.

Nu är jag väldigt medveten om de problem som folk ser med kärnkraft.

Avfall och förvaring

Ett av de populäraste brukar vara att kärnavfallet är så fruktansvärt farligt, och att vi inte vet hur vi ska förvara det.

Nu stämmer det givetvis att t ex plutonium är ett av de farligaste ämnena vi känner till; det räcker med att andas in så lite som ett mikrogram för att få lungcancer, och kommer man upp i storleksordningen milligram så kommer man sannolikt få lungfibros[3][4] vilket är väldigt, väldigt onyttigt.[5]

Den fysiska hanteringen av avfall är däremot inte speciellt farlig i dagsläget eftersom vi har teknik och skyddsutrustning som ser till att vi inte behöver utsättas för eländet. Dessutom finns det tekniker för att plocka ut nästan allt uran och plutonium ur använt kärnavfall, och återanvända det.[6] Detta innebär att ämnena med lång halveringstid mer eller mindre plockas bort ur beräkningen, och de som blir kvar har en avsevärt kortare halveringstid.

Faktum är att efter ca 40 år i mellanlagring så återstår bara ca en tusendel av strålningsintensiteten i avfallet.[7]

Härdsmälta!

Se bara på vad som hände i Tjernobyl och Three Mile Island. Kärnkraftverk är farliga och går sönder!

Nja, inte riktigt. Kraftverket i Tjernobyl var erkänt puckat konstruerat och pressades över bristningsgränsen av politiska skäl.[8] Även om det är tragiskt, så måste ändå det faktum att bara ett drygt femtiotal människor miste sina liv pga denna olycka[9] anses vara relativt milt, även om givetvis ännu fler har drabbats av sjukdomar och missbildningar.

Harrisburg-incidenten var däremot en fullkomlig succé rent säkerhetsmässigt; trots härdsmälta så har inte en enda person dött till följd av strålningen. Kraftverket var så välbyggt att utsläppet kunde renas innan det lämnade byggnaden, och motsvarade ungefär ett års utsläpp från samma verk i normal drift.[?]

Moderna verk behöver dock inte ha problemen som Chernobyl och Three Mile Island hade, eftersom de går att bygga med passiv säkerhet, vilket innebär att de kräver aktiv styrning för att klyvning ska kunna genomföras alls.

Terrorism!

Vad händer om terrorister flyger in i ett kärnkraft med ett flygplan? Det måste ju gå sönder fullständigt och dränka oss alla i radioaktiv sörja!

Ta en titt på följande testfilm för mitt svar på den invändningen =)

---

Har fått fler invändningar av Magnus Persson som jag gärna skulle vilja ta upp och bemöta, men jag ska strax iväg och fira med en bio och förhoppningsvis en fika och diskussion med några kompisar efteråt, så det får bli till veckan =)

---

Källor:
[1] Notisum.se - lag 1984:3 om kärnteknisk verksamhet
[2] Wikipedia - Tankeförbudslagen
[3] Karolinska universitetssjukhuset - Lungfibros
[4] Universitetssjukhuset i Lund - Lungfibros
[5] Bored? Build a nuke!
[6] Wikipedia - Nuclear Reprocessing
[7] World Nuclear Association - Chapter 5
[8] Wikipedia - Chernobyl disaster, causes
[9] Patrick Moore - Going nuclear
[?] Hittar tyvärr inte källan