Läste för nån timme sen
Männen flyr sitt ansvar av Monika Wehlin, en überfeminist och litteraturvetare, och kände att jag var tvungen att skriva en längre kommentar.
Debattartikeln är så fylld av floskler, falska anklagelser och missförstånd att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Förbered er på en lång läsning, och låt oss analysera och besvara:
Vad har vi för män i Sverige? Den frågan ställer jag mig efter att Claes Borgström inte fått sällskap av en enda man i offentligheten, när han tycker att Sverige ska bojkotta fotbolls-VM för kvinnornas skull.
Monika går ut hårt redan från början. Alla män i Sverige verkar vara någon form av kvinnohatare, bara för att ingen manlig offentligarbetare har gått ut i media och uppmanat till fotbollsbojkott. Till att börja med, vad tjänar kvinnor på att svenska landslaget inte spelar i Tyskland? Ingenting. Snarare förlorar de på att det potentiellt kommer färre kunder från Sverige. Dessa kvinnors primära inkomstkälla är prostitution, och den vill nu Monika i sin offantliga, socialistiska och solidariska barmhärtighet beröva dem.
Jag kan inte tolka det på annat sätt än att männen i det här landet anser att normal manlig sexualitet kräver prostituerade.
Vad kan man säga? Hon är åtminstone ärlig angående sin slutledningsförmåga. Man skulle, rent generellt, kunna tolka den uteblivna moralpaniken från landets män, som ett tecken på att de anser att kvinnor själva ska få bestämma vad de ska använda sina kroppar till, och att staten ska ge blanka fan i vad två vuxna människor gör tillsammans så länge som de är överens om reglerna. Detta är dock inte en tolkning som vänsterfeminister tycker om, eftersom den förutsätter både personligt ansvar och starka kvinnor som inte ser sig själva som offer.
Att låta fotbollsförbundets Lars-Åke Lagrell få komma undan med att fotboll inte har med politik att göra är häpnadsväckande och journalistiskt svagsint.
I det vänstermarinerade Sverige är det mycket riktigt att allt, inklusive fotboll, är genomsyrat av politisk klåfingrighet. Monika visar här sin bestörtning över att inte hela Europa, ja hela världen, är utsatt för den politiska överförmyndarhet som vi är här.
Det är en fråga om politik när två olika värdesystem i synen på sexualitet krockar i samband med att fotbolls-VM utspelar sig i Tyskland i sommar.
Värdesyn? Skulle isåfall vara att man i Tyskland värderar synen att samtyckande vuxna får utrycka sin sexualitet i fred, medan man i Sverige måste ha statens tillstånd för att ha sex.
I Sverige har vi en lag mot prostitution, till skillnad från Tyskland där prostitutionen är legaliserad.
Klarsynt, inte mycket att anmärka på, annat då än att prostitution i alla högsta grad är lagligt i Sverige. Det är köpet som är kriminaliserat, vilket innebär att dessa kvinnor bara har brottsliga kunder. Vilken tur för dem, eller?
Genom Lagrells vägran att inse att även idrottsmän och fans kan köpa sex efter matcherna stiger en mansbild fram som gör att varenda kvinna i där här landet, som så stolt säger sig leda världens jämställdhetsliga, borde ta sig en ordentlig funderare.
Jag har själv inte sett Lagrells uttalanden, så jag vet inte om hon syftar på något speciellt han sagt. Vem som helst borde väl kunna inse att idrottsmän och fans inte är uteslutna ur kundkretsen bara för att de idkar idrott eller är intresserade av densamma? Kan inte riktigt koppla det till en mansbild, men jag har som sagt inte sett vad Lagrell tyckt.
Vill vi leva med de här männen? Tycker vi att det är ok att grannfruns man åker ner till Tyskland och super och skrålar för fotbollens skull, för att tryffera segern eller nederlaget med ett rejält råknull i något sexbås vid sidan av arenan?
Ni behöver inte leva med någon alls. Det kallas ett fritt samhälle, och är något som flera av oss aktivt arbetar för. Vi är liberaler, mer om det senare.
Givetvis är det inte OK att grannfruns gubbe åker till Tyskland och knullar runt om grannfrun inte explicit accepterar det, men det har
ingenting med prostitution att göra, utan med det löfte man avlägger vid vigseln. Det är helt enkelt ett kontraktsbrott, och ska som sådant fördömas å det bestämdaste, alldeles oavsett om gubben har sex med en prostituerad kvinna eller en tjej han träffar på en en bar.
Prostitutionen kan jämföras med det slavsystem som upprättades i den amerikanska södern. Där kunde de vita sinsemellan ha demokratiska och förfinade relationer eftersom de inte behövde utföra några lågtstående arbetsuppgifter, skriver Simone de Beauvoir i Det andra könet. Boken som för 50 år sen beskrev kvinnors villkor i ett samhälle där könsmaktsordning råder.
Jaså? Jag visste ärligt talat inte att alla prostituerade fångades i Afrika (eller något annat land) för att sedan skeppas, packade som sillar, till sina nya herrar. Detta fenomen trodde jag kallades trafficking, och är en avgränsad del av prostitutionen, en del som knappast någon vid sina sinnens fulla bruk förespråkar.
Nu talar Borgström om trafficing som en modern slavhandel, men den är bara en utväxt av det borgerliga samhällets institution av prostituerade kvinnor. Detta "världens äldsta yrke" som det brukar kallas är äktenskapets tvilling, liksom synen på kvinnor som horor eller madonnor.
Borgerliga samhället? Här trodde jag att vi sedan världskrigen haft socialister vid makten nära nog konstant. Så otroligt fel man kan ha. Betyder detta att jag inte alls är i opposition, utan redan lever i mitt drömsamhälle? Sweet! Hursomhelst så vill jag å det bestämdaste separera legitim prostitution och trafficking, se gärna
mitt inlägg om det nedan.
Kvinnor är antingen ärbara fruar eller fnask. Män däremot har genom historien alltid klarat sig undan den typen av kategorisering. I stället har männen låtit kvinnor bära skammen för deras hycklande sexualitet, som tar vad den vill ha och skyddar sig bakom betalningen.
Det första uttalandet får stå för Monika. Personligen anser jag att män som knullar runt är precis lika bra/dåliga som sina kvinnliga motparter, men jag är ju en sån där hemsk liberal. Å andra sidan är jag ju faktiskt svensk man, och därmed påtvingad det åsiktspaket som Monika hittat på... Knivigt detta.
När det egentligen handlar om att kvinnor inte har rätt till sin egen sexualitet. Den är bara en spegelbild av det män vill ha.
Men för helvete... Om en kvinna väljer att prostituera sig så har hon tveklöst en egen sexualitet, likadant om hon inte väljer att prostituera sig utan bara har sex
pro bono. Jag kan inte på något sätt tvinga på en kvinna min uppfattning om sex ifall hon inte frivilligt går med på det. För att Monikas påstående ska ha någon rimlighet måste alla kvinnor vara viljelösa robotar, helt utan styrka att stå emot patriarkatets hänsynslösa härjningar. Jag har aldrig träffat en sådan kvinna, och skulle verkligen inte vara sexuellt intresserad av något dylikt.
Prostitution är en manlig uppfinning, som finns i alla samhällen över hela världen. Den prostituerade existerar för att mannen alltid ska kunna tillfredsställa sina sexuella begär, samtidigt som han efteråt förnekar henne.
Återigen uppmålas kvinnan som det svaga, orkeslösa offret. Vad är det för jäkla människosyn Monika har egentligen? Ser hon ner så otroligt på sina medsystrar? Kvinnor, och i mindre utsträckning män, blir prostituerade för att man kan tjäna fantastiska summor pengar på mycket liten arbetsinsats. Vilket annat lågkvalificerat yrke kan ge flera tusen kronor för under en timmes arbetsinsats?
Jag är ärligt talat inte säker på vad hon menar med att mannen förnekar kvinnan efter att han tillfredsställt sina begär. Hon erbjuder en tjänst, och han i sin tur erbjuder pengar i utbyte. Förnekar jag min frisörska efter att hon klippt mig (hoppas hon inte klipper örat av mig nästa gång bara för att jag skriver detta =)? Förnekar jag kassörskan på Konsum efter att hon dragit mitt visakort? Båda två "existerar för att jag ska kunna tillfredställa" någon form av begär; antingen efter en snyggare frisyr, eller efter mat och annat som behövs här i hushållet. Detsamma gäller givetvis alla yrkespersoner vi kommer i kontakt med. De tillhandahåller en tjänst eller en produkt, och vi i vår tur tillhandahåller pengar, helt frivilligt.
Enligt svensk lag är en sådan sexualitet kriminaliserad. Men i samband med debatten om prostitution och fotbolls-VM blåser en ny vind över Sverige.
Ja, svensk lag är moraliserande, på fler områden än sexualköp. Jag hoppas innerligt att denna hemska lag försvinner. Inte för att jag själv är intresserad av att köpa sex, vilket vissa som läser detta sannolikt tror. Jag har två anledningar, en principiell och moralisk, och en mer praktisk.
Principfrågan går helt enkelt ut på att kvinnor och män har all rätt i världen att ingå frivilliga avtal med varandra, även om dessa avtal handlar om sexuella tjänster. Nu när sexköp är olagligt har marknaden gått under jorden. Den finns givetvis kvar, att tro något annat vore naivt. Däremot är den inte längre lika öppen som den var förut, kriminella krafter har därmed lättare att agera. Förr var kunde sexköpare gå till polisen och anmäla när de misstänkte att en prostituerad kvinna varit utsatt för trafficking, detta går givetvis inte idag, eftersom den enda som skulle kunna komma med ett sådant tips per definiton är kriminell. Detta är den praktiska anledningen; de prostituerade hamnar i en väldigt utsatt position, utan möjlighet att hävda sin egen rätt.
I "den sköna nya världen" som de frihandelsälskande liberalerna förespråkar görs ingen skillnad på människor och ting. Allting går att sälja under frihetens flagg.
Typisk socialistisk bild av liberalismen. När man själv inte förstår vad frihet innebär så är det inte lätt att försöka förklara den på ett rättvisande sätt.
Inom liberalismen finns något som kallas "rätten till sitt eget liv" och "rätten till sin egen kropp". Båda dessa rättigheter är givetvis absurda i en socialistisk värld där staten äger ditt liv, och samhället bestämmer över din kropp. Konsekvensen av rättigheterna är dock att varje vuxen individ har all rätt i världen att sälja sexuella tjänster, för ingen annan får bestämma över hennes kropp. Monikas påstående om "ingen skillnad på människor och ting" är uppenbart inte kompatibel med dessa principer, utan är bara ett lumpet utspel i hopp om att smutskasta de frihetsälskande elementen i vårt samhälle. Det är i det socialistiska samhället som kvinnor inte har några rättigheter, utan bara de privilegier som den allomfattande staten för tillfället erbjuder dem.
Individen är sin egen måttstock utan socialt sammanhang. Pragmatiska lösningar utan moraliska ställningstaganden.
Jag vill påstå att individen är sin egen måttstock oavsett sammanhang. Måttstocken kan ändras genom att individen tar till sig idéer från andra, men det är i slutändan alltid individen själv som bestämmer vilka principer hon ska följa.
Monika påstår att liberaler inte har några moraliska ställningstaganden. Helt fel. Liberaler är i allra högsta grad moraliska, de är bara inte moralistiska. Jämför valfri socialist och liberal och se vem av dem som är beredd att inskränka en individs rättigheter mest. Jag garanterar att det inte är liberalen. Däremot är liberalen tveklöst beredd att tillåta individen att göra fler saker med sitt eget liv, oavsett om liberalen i fråga skulle vilja göra dessa saker själv. Socialisten som inte gillar punk skulle kanske vilja förbjuda denna sorts musik, antagligen med nån missriktad föreställning om att hon gör samhället en tjänst. Socialisten som vill att alla ska ha "gratis" (eg. avgiftsfri, vilket alla ekonomer vet är något helt annat) sjukvård kommer i samma andetag försöka förbjuda saker som kan påverka hälsan negativt, som alkohol, tobak, kampsporter och godis. Alla ska med, så enkelt är det, sen skiter vi fullständigt i om ni var på väg åt andra hållet.
Hur kunde det bli såhär? Var aldrig männen med på tåget mot en annan syn på sexualiteten i samband med lagen som kriminaliserar sexköparen?
Återigen inbillar sig Monika att männen i Sverige är en homogen grupp. Som kollektivist går det antagligen inte att tänka på något annat sätt; det måste finnas ett "vi" och ett "dom" som man kan rikta mot varandra i till synes olösbar konflikt.
Hursomhelst, varför skulle man (haha) nödvändigtvis byta åsikt om en företeelse bara för att klåfingriga politiker med storhetsvansinne får för sig att lagstifta? Det är olagligt att vidareutveckla kärnkraft och bygga reaktorer i Sverige, det betyder inte att vi alla måste hata fission. Man får inte åka snabbare än 110 km/h på Svenska vägar, måste vi alla sluta tycka om Formel-1 nu?
Nej... låt sexualiteten vara fri för individen att bestämma själv över, det är inget som ska socialiseras.
Det verkar inte så, i stället stoppar de huvudet i sanden och snoppen någon annanstans och låtsas som att frågan om prostitution inte har med dem att göra. Något i det beteendet känns väldigt bekant och påminner om den eviga debatten om mäns våld mot kvinnor.
Prostitution
har inget med mig att göra! Jag har aldrig köpt en hora, jag har inga planer på att köpa en hora, och jag har aldrig tänkt hora själv. Trots detta känner jag inget begär att förbjuda andra från att göra det. Jag tolererar att alla inte har samma privatmoral som jag, varför kan inte du, Monika, också göra det?
Monika har helt rätt i att detta påminner om debatten om mäns våld mot kvinnor: Återigen buntas alla män ihop i en homogen grupp med ett förfabrikerat åsiktspaket. Återigen ges fullständigt oskyldiga män ansvaret för andras handlingar. Återigen beskrivs kvinnor som en synnerligen utsatt grupp, helt utan egen förmåga alls. Det faktum att mäns våld mot män är många gånger större än mäns våld mot kvinnor tas inte ens upp i debatten, antagligen för att det inte är synd om män.
Hur länge ska vi kvinnor nöja oss med att de säger: "Men jag har inte gjort något. Det är de där andra männen."
Förhoppningsvis tills solen sväljer jorden. Vi kan inte anklaga en heterogen grupp för ett fåtal individers handlingar. Inte skriker du om alla mäns kollektiva ansvar för att några fjortisgrabbar snattar godis, eller hur?
Vi kan inte fördömma vuxna individers sinsemellan frivilliga överenskommelser. Ja Monika, jag
vet att det kliar i dina socialistiska, makthungriga fingrar. Du vill så gärna bestämma hur vi ska leva våra liv, vad vi ska värdera och vad vi ska tycka illa om, men nu får det fanimej vara nog; ta hand om ditt eget liv, och låt oss ta hand om våra.
Stockholm har blivit kallt sjöng Orup i slutet av förra seklet. I början av 2000-talet har kylan spridit sig över hela landet.
För hur säker är egentligen en kvinna i Umeå - eller i sitt eget kvarter - efter att Hagamannen tycks vara infångad. Han är ju faktiskt en älskad familjefar.
Är det första stycket en referens till den statligt skapade elbristen? Nåja, Monikas svamlanden äro outgrundliga.